Det här kan nog vara det viktigaste jag skriver. Någonting ganska obehagligt håller på att hända – något som skrämmer mig jättemycket. På sista tiden har det nämligen uppdagats att några ägnar sig att förstöra skolan, för sig själva men framför allt för andra. När man börjar känna ett hat och förakt mot den lokal man tillbringar så pass mycket tid i är det något som absolut inte är bra.
Jag vill att ni ska känna och uppleva vad skolan faktiskt kan erbjuda! Att alla ni som vistas innanför dessa väggar känner stolthet och samhörighet. Vi hör alla ihop – vi arbetar och studerar på samma ställe och är del av just den här skolans historia. Vi är alla del av en lång skoltradition och har upplevt samma saker; samma ångest inför prov, samma trötta måndagsmorgnar, samma mysiga luciafiranden och samma glädje inför sommarlovsavslutningar!
Vill man, så kan man nästan känna skolans hjärta som slår likadant för oss som är här nu, som för dem som gick här för femtio år sedan. Skolan känner samma välvilja inför oss som inför dem som tog studenten för trettio år sedan. Det finns samma chokladbollar till försäljning i caféet nu som för tjugo år sedan.(Alltså inte riktigt samma, men ni förstår hur jag menar..)
Att känna stolthet inför sin skola är också att känna trygghet, att skolan och alla som arbetar här vill varandra väl. Att inte ha sönder skolan, eller på något annat vis förstöra den, är att respektera sig själv, sin arbetsmiljö och även andras välbefinnande.